FÖRTÄTAD DAG

MODELLER,

MENS  CENSUR

och

FUNNEN tidskapsel

K2 Jobbar intensivt med förberedelser för avgångsutställningen

konceptmodell för skulptur i parken

Två bilder av Amandas kollektion från K1 Stafettutställning i matsalen, blev igår bortagnatagna  p.g.a. stötande innehåll. (Dokumentation från hela utställningen publiceras på lördag)

Amanda ger en kommentar till censuren , idag 12.30 i matsalen. Läs hennes tal här:

Hej allihopa!

Jag heter Amanda Wahllöf och går i ettan på konstskolan. Det är jag som är ena halvan av den här utställningen vi ser här i veckan. Välkomna till min numera censurerade utställning.                                                                                                                                                                                                                                                              

Det som har censurerats var konst som föreställde mens.

"Varför?" måste ha varit frågan som ställdes innan min konst togs ner utan att prata med mig.  "Äckligt" måste ha varit tanken som tänkts när någon fick syn på bilder som föreställer mens.

Tänk om någon hade frågat mig. Tänk om någon hade pratat med mig.

Jag hade svarat såhär: mens är något som ungefär hälften av alla människor i världen har eller har haft. Mens är något som händer mig och många er andra här inne varje månad.

Jag undrar hur det är tänkt att vi ska må om vi ska behöva skämmas och dölja en av våra medfödda och hälsosamma funktioner. Har den här skolan verkligen en hälsoprofil?

Med mina bilder som idag inte går att se ville jag påbörja ett samtal om att mens är "ganska vanligt". Vi alla vet att mens är en förutsättning för att vi överhuvud taget ska kunna skaffa barn. Vad är osmakligt med det?

När min konst har tagits ner har inte bara jag som människa berövats friheten att förmedla ett budskap och uttrycka en åsikt. Utan alla menstruerande personer har berövats en del av sin frihet och sitt välmående.

Vi som har haft mens vet hur vi har tvingats dölja, skämmas och vara hemliga en gång varje månad. Vi vill inte skämmas längre. Vi vill inte behöva må dåligt över våra kroppar och deras funktioner.

Det berättas för mig att det inte passar sig att ha konst som behandlar detta viktiga ämne i en matsal.

Jag undrar vad som inte passar sig med det. Skulle det då inte passa sig att äta i den här matsalen när man har mens? Skulle det då inte passa sig att prata om mens i den här matsalen? Vi borde kanske införa ett mensförbud.

Menas det att det går att tappa matlusten av mina bilder? Jag tappar inte matlusten av mens, av liv och av barn. Om någon här inne tappar matlusten av säg- kortbyxor eller knän, då ska vi nog censurera även bilder som innehåller detta.

Jag står här idag för att jag är besviken. Jag är besviken som kvinna, som feminist och som konstnär. I och med denna censur har mens återigen stämplats som konstigt och skämmigt. Att dessutom ta sig friheten att helt utan diskussion censurera min konst är oacceptabelt. Jag kommer fortsätta att ha mens men jag kommer aldrig att bli tyst. Jag är arg och jävligt besviken.

TIDSKAPSELN.
Funnen och uppgrävd av Erik och Ruben ca. kl.14.00.